ny dag, ny vecka imorgon

Ja, då sitter man här och konstaterar att veckan har passerat och jag har verkligen kommit i en svacka men har bestämt mig för att efter några dagars vila att verkligen komma igång igen. Jag är glad att jag kom iväg och badade ensam med barnen. Stora tjejen hade simskolan men jag fixade att bada med två barn samtidigt. Notera att ingen av dom kan simma.

Jag känner att dessa dagar som jag har haft ett uppehåll har varit bra för mig. Jag kom in i en ond cirkel och ville tillslut bara träna och träna och fick superdåligt samvete när jag inte lyckades träna eller när jag märkte att vågen stod still. De senaste dagarna har jag känt att detta dåliga samvete har minskat och jag har fått en mer balanserad syn på allt. Jag vet att (med tanke på min storlek) jag borde träna. Jag vet också att jag vill minska i vikt. Ju mer desto bättre och jag vill gärna göra det nu. Jag har känt massa oro inför framtiden och vad som kommer hända ekonomiskt. Nu har det visat sig de senaste dagarna att min oro var obefogad eller i alla fall så behöver jag inte ha den just nu. Lönesamtalet gav mig ett hopp om att kunna få en utöka tjänst till hösten. Något som skulle hjälpa den ekonomiska situationen i höst. Dessutom fick jag och maken igår egentid tillsammans. Av någon anledning så funkar det väldigt bra för oss att prata i bilen om olika saker och ting. Har vi haft några problem så har oftast en biltur hjälpt oss att se saker och ting annorlunda och vi har kommit ett steg åt rätt håll. Eftersom vi skulle till Göteborg igår så kom det sig naturligt att vi diskuterade med varandra under bilturen. Vi diskuterade framtid och vad vi vill med våra liv de närmaste 5 åren och även längre fram. Vi kom fram till att skaffa någon ny bil är inte aktuellt så länge någon av oss är föräldralediga. Hus vore roligt men det är inte för oss. Vi fixar inte det. Vi är inga husmänniskor. Jobb: Maken är kvar på sitt jobb några år fram över och vi får se hur det blir med hans jobb efter upphandlingen av taxiavtalet om 2 år. Jag försöker jobba runt 75-80 % de närmaste 5 åren så barnen inte behöver gå superlånga dagar på förskolan. Markus får gärna läsa till lokförare men inte förrän vi har en bra buffert (minst 50000)och när minsta barnen är minst 3-4 år. Innan dess går det inte så bra för det skulle bli jobbigt för familjen att ha maken borta längre perioder. Det blir lättare om han är lokförare när barnen går i skolan för då kan de ta hand om sig själva på ett annat sätt jämfört med småbarnsåren. När vi firar 10 år som gifta ska vi åka tillbaka till London och även försöka boka Quality hotel och "uppleva" bröllopsnatten igen. Önskemålet om att flytta ifrån Skövde kvarstår men inte flytta för flyttandet skull. Får någon av oss drömjobbet så visst kan vi flytta men inte bara flytta för att det skulle vara "roligt" att bo i en ny stad. När barnen har flyttat ut och det återigen är bara maken och jag så vore det roligt att flytta mot kusten och bo där. Det känns väldigt härligt att fått en likvärdig bild av framtiden och vi är bägge överens om att nu kör vi på detta.

När jag ser på framtiden så skulle jag gärna vilja minska i vikt men jag ser det som ett långsiktigt projekt. Jag är medveten om att jag kan göra saker på kortsikt för att förbättra mitt mål på långsiktigt men den 19 maj 2012 ska jag ha uppnått min målvikt. Det borde vara rimligt. Jag tror att det skulle vara en bra tidsplan. Min målvikt är 84 kg. Då är jag inom normalvikt på alla bmi-tester. Det vore underbart! Jag har de senaste dagarna verkligen känt att förnekelse-fasen är över och har accepterat att jag har en kraftig fetma och nu är det dags att börja minska den. Jag vill inte operera mig även om det vore ett bra sätt att minska. Nej, kan de minska sin vikt på genom kost och träning på Biggest loser så borde jag fixa det också. Imorgon börjar min resa mot ett nytt mindre jag. Nu ska olika rutiner ändras. Framförallt mat och motion. Nu ska jag träna det jag vill och jag ska se resultat. Mitt motto: Det ska jag klara!